Övergiven trädgård…

Vi råkar vara lyckliga ägare till en stor gammal tomt på landet i Småland. En litet hus fanns en gång men det är sedan länge borta. Sedan jag var liten har jag gått på upptäcksfärd där varje sommar och varje gång hittar jag saker. Spår efter gamla tider. Grindstolparna ut mot vägen finns kvar men lutar och är snart uppruttna. Det gamla staketet finns inte utan har blivit hjälpligt kompletterat med ståltråd någon gång för länge sen. Där klänger nu ljuvligt doftande kaprifol med sina vackra blommor som skiftar i ljust rosa, vitt och ljusgult.

En gigantisk syren till höger har en gång varit en syrenberså. Tänk, det är något man borde anamma mer i nya trädgårdar. En syrenberså. Här sitter man skyddat i ett doftande rum. Som gjort för fikastunder.

Fyra äppelträd visar den plats som en gång varit förgården mellan stugan och vägen. Prydligt placerade i en fyrkant. Stammarna är mossiga. Ett av träden har tappat en stor gren. Det blir inte mycket frukt men något år då och då kommer det mer än man förväntar sig.

I det midjehöga gräset hittar man stråk av blommor. Olika vid olika tider på säsongen. Krokus och Scilla på våren. Doftande långlivade tulpaner i cerise med spetsiga kronblad som efter ett tag viker sig utåt. Tazetter som gör en fullständigt knäsvag med sin bedövande doft.

Utsikten är sagolik och man tittar ut över böljande ängar, alla omgivna av stenmurar. Detta är gammalt kulturlandskap som brukats i århundraden. Skogen i fjärran är alltid närvarande. Den växer till och avverkas i cykler. Viktig när det är kämpigt för bönderna att få ekonomi i att hålla de mjölkor som går och betar på ängarna runtom.

Om jag någongång ska tillbaka till mina rötter är det här jag kommer att hamna. Här på ’Fridas tomt’. Hon som bodde här under hela sitt liv i detta huset. Huset som nu bara finns på några svartvita foton.